Tillbaka

”Jag kände att jag inte är ensam” – Heikki Tervahauta vill inte vara egenföretagare

Får två år sedan började Heikki Tervahauta känna att 35 år inom psykiatrin och neuropsykiatrin fick räcka; han hade sett nog av vårdbranschen. Men han ville inte gå i pension, utan Tervahauta beslöt att vid sidan av sitt vårdarbete börja jobba med renovering.

Heikki Tervahauta, Omapaja
Heikki Tervahauta arbetar inom Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt som hjälpmedelsmontör.

Att vara deltidsrenoverare kändes dock tungt och Tervahauta stannade upp för att fundera på om han kunde hitta heltidsarbete någonstans. Av en slump märkte han i november-december i fjol att Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt ordnar en upphandling av hjälpmedelsinstallationer. Tervahauta valde att lämna ett anbud.

”Jag funderade på saken och räknade ut anbudet många kvällar och nätter”, berättar Tervahauta.

De noggranna kalkyleringarna lönade sig, eftersom Tervahautas anbud vann. Nu arbetar han dagligen med personer som på grund av sjukdom, handikapp eller ålder behöver hjälpmedel. ”Man kan säga att mitt tidigare jobb har varit till stor nytta i mitt nuvarande jobb, eftersom jag också då gjorde hembesök och såg olika människor”, berättar Tervahauta.

En vanlig dag för Heikki Tervahauta börjar klockan åtta då han anländer till hjälpmedelsutlåningen vid Uleåborgs universitetssjukhus för att hämta arbetsbeställningarna och de hjälpmedel som ska installeras. Han går igenom dagens arbetsplatser med personalen. Sedan börjar Tervahauta per telefon komma överens om tider med sina kunder och sätter igång. Varje dag blir det upp emot 300–400 kilometer med bilen.

”Under dagens lopp kan jag ha flera hembesök. På eftermiddagen ringer jag upp följande kunder och kommer överens om tider för i morgon”, berättar Tervahauta.

Som pajaföretagare är du inte ensam

Till en början tänkte Heikki Tervahauta grunda en enskild firma och arbeta som egenföretagare. Men han fick höra om Omapajas verksamhet och bestämde sig för att ta reda på mer.

”Jag konstaterade att systemet är bra! Jag känner att jag får värdefulla råd och viktig handledning. Som egenföretagare är man ensam varje dag, men via Omapaja känner jag att jag inte längre är ensam. Jag har varit mycket nöjd.”

Som egenföretagare är man ensam varje dag, men via Omapaja känner jag att jag inte längre är ensam.

Även om det är ett heltidsarbete för Tervahauta att installera hjälpmedel, tänker han inte byta ut Omapajas pajaföretagarskap mot att vara egenföretagare i framtiden. Tervahauta ger ett bra exempel på den omsorg och serviceanda som han upplevt hos Omapaja.

”Jag gjorde en faktura igår kväll och lade till kilometerersättningen enligt fjolårs taxa. Jag fick genast e-post från Omapaja som frågade om jag märkt att det är annan kilometerersättning i år, och om jag vill ändra dem. Det är tryggt att kunna lita på att Omapaja ännu gör en sista kontroll bland annat av fakturorna”, säger Tervahauta tacksamt.

Det går inte att grubbla på kundernas öde

Heikki Tervahauta njuter av sitt arbete med att montera hjälpmedel. Det bästa med arbetet är känslan av att kunna hjälpa eller underlätta livet för en svårt sjuk människa.

”Nyss monterade jag en elektrisk säng för en kvinna som får vård i livets slutskede så att hon kan tillbringa sina sista stunder där hemma”, berättar Tervahauta.

Tervahauta anser sig ha nytta av sitt tidigare yrke inom vårdbranschen, vilket gett honom färdigheten att kunna bemöta bland annat personer som får psykiatrisk vård. Trots det stöter han ibland på tunga fall. Tervahauta medger att särskilt barnpatienter ibland berör honom. Vid svåra situationer kontaktar Tervahauta hjälpmedelsutlåningen och talar av sig.

”Det finns bra folk där som jag har kunnat ringa till. Jag har Bluetooth i bilen så jag kan prata samtidigt som jag kör till nästa ställe.”

Även stödet som frun ger där hemma har hjälpt honom komma över det värsta. Det är inte ofta Tervahauta går och grubblar på patienternas öden, eftersom han byggde upp ett skal redan under sitt arbete inom vårdbranschen.

”Särskilt de sista åren då jag träffade många ADHD-unga var jag tvungen att skaffa en arbetsmetod. Jag försökte aktivt glömma arbetsdagens händelser då jag åkte hem.”

Tervahauta berättar att han njuter av att röra sig i naturen och att syssla med barnbarnen.

Även om situationerna ibland är tuffa så är det just de mänskliga mötena som Tervahauta gillar bäst i sitt arbete. Pensionärslivet lockar inte ännu, utan tvärtom hoppas han på att kunna fortsätta med sina tjänster ännu under nästa avtalsperiod, och som Omapajas pajaföretagare. ”Lättföretagandetpassar mig.”

Hobbyerna under de lediga dagarna håller tankarna borta från jobbet. Tervahauta berättar att han njuter av att röra sig i naturen och att syssla med barnbarnen. Den verkliga nollställningen sker där hemma, i fåtöljen.

”Jag följer aktivt med Englands Premier League. När jag sätter mig ner i fåtöljen så tittar jag bara på fotbollsmatchen och inget annat ryms in i den stunden”, skrattar Tervahauta.

Tykkäätkö jakaa somessa? – Miksi et siis jakaisi tätä?